Sammanfattning

Nu har vi varit hemma i ca fem veckor. Hemma i Nås väntade massor med gräs, brännässlor och tistlar på oss. Bra att vi bor lite avsides, vi behöver inte stressa upp oss för detta. Vi har liksom inte landat riktig än. Det tar tid att komma igång. Fantastiskt, att få kramar om barn och barnbarn. Det hade vi verkligen längtat efter. Men mest är det vardagliga saker vi fick ta itu med. Bilen skulle ställas på och besiktas. Telefonen aktiveras, vilket gick segare än vi hade räknat med. Sedan fick vi så klart inte missa att plocka bär, det kommer snart en lång vinter, brrrrrr.

När vi sätter oss ner, pratar vi för det mesta om det vi har fått uppleva, människorna vi mött. Vi har hittat vänner för livet där ute, både seglare och invånare i olika länder. Många gånger kommer jag på mig, när jag spela upp ett bildspel av de olika ansikten för mitt inre öga. Vi kommer att hålla kontakt så bra det går, tack och lov så finns internet nästan överallt lätt tillgänglig.

Vi tror båda två att resan blev så lyckat genom att vi aldrig hade några krav på oss. Vi anpassade både segling och delmålen efter hur vi kände. Vi ville ta oss till Portugal för en vinter. Allt utöver blev bonus för oss, bonus med råge. Vi älskade livet där ute, det är en enorm frihet. Under två års tid har vi levt ett mycket enkelt liv och insett hur lite vi behöver all lyx. Utan tvivel är det en tjusning att ta fram atlasen och kolla vart man ska segla härnäst.

Ekonomi: Många har undrat hur vi kan ha råd med en sådan resa. Vi seglade iväg med samma båt, som vi har ägt i många år. Utrustningen kompletterades bara med det absolut viktigaste. Mycket köpte vi begagnat. Rolf har pension och den räckte för ett enkelt liv för oss båda. Marinor angjorde vi bara i undantag, dem kostar för mycket. Ankring är nästan överallt gratis. Vi valde endast en ansvarsförsäkring för båten, i den ingick även en olycksfallförsäkring för alla ombord. Restaurangbesök blev det inte många, turistutflykt gjorde vi mest på egen hand. Matinköp gjorde vi så långt som möjligt på lokaler marknader. Kyckling var det som fanns överallt för lite pengar och så fiskade vi så klart. Vår elektriska inombordare kräver ingen diesel, där sparade vi massor med pengar. Solpaneler och vindgenerator levererade strömmen som vi behövde. Bortsett från några få undantag, tvättade vi allt själv för hand. Alla reparationer vi kunde klara av själv, gjorde vi också själv. Vi slapp alla fasta kostnader för fast telefon, TV, internet, tidningar o.s.v. Ofta hittade vi gratis WIFI (trådlösa nätverk med internet) någonstans i land. Många kaffé, pubar och gatukök erbjuder detta gratis. Det räcker att man beställer en kopp kaffe och så kan man sitta hur länge som helst. För våra telefonsamtal använde vi Skype, som man kan ladda ner gratis på internet. Samtal till fasta telefoner i Europa eller Amerika kostade bara 20 öre/minuten. Ringer man upp någon annan dator som också har skype installerat, blir det helt gratis. Man lär sig fort, hur man skär ner kostnaderna. Sedan finns många andra seglare som gör exakt samma som vi gjorde och man byter ständig erfarenheter. Vi levde betydligt billigare ombord än vad det är möjligt hemma. Och fram för allt: Vinden är gratis!

Hälsa: i god tid innan vi vi åkte i väg, tog vi reda på vilka vaccinationer vi skulle behöver. Vi hade ett omfattande båt-apotek ombord, som apoteket i Vansbro hjälpte oss att sammanställa. Kommer man längre söderut, finns de flesta mediciner receptfritt att köpa. Inom Europa gäller sjukvårdskortet, så man kan uppsöker läkare om det blir akut. Rolf behövde läkarvård två gånger under hela tiden. En gång fick han gratis vård i Brasilien för ryggsmärtor. Andra gången behövde han en behandling av ett inflammerat sår på foten. Det var på Trinidat och där betalade vi vården själv. Tandläkarbesök blev det i Brasilien, där var det ganska billig att få tänderna lagade om man gick till en tandläkare motsvarande folktandvården. När vi kom till Portugal (2007), kände Rolf sig mycket trött. Vi köpte en blodtrycksmätare och kunde konstatera att hans blodtryck var för lågt. Han slutade med en av de blodtryckssänkande mediciner. Ca ett år senare slutade han även med den andra blodtryckssänkande medicinen. När vi seglade av 2007 behövde Rolf två gånger om dagen insulin på 36 enheter. Idag klarar han sig fint med 12 enheter. Med tilltagande värme avtog även värken i hans axel. Hela resan blev en total vinst när det gäller hälsan. Hoppas det hålla i sig lite! För solen fick man akta sig, vi blev redan i södra Europa skuggvarelse. Risken att blir bränt är stor och framför allt brände man sig väldig fort.

Utrustningen

Vår båt en Arpege från Franska Dufour tillverkades 1968, hon är 9,03m lång och 3,03m bredd.

Längd vid vattenlinjen 6,65 m. Hon är byggt i plast på en tid, då det fortfarande användes mycket av detta material i ett skrov. Det vill säga hon är mycket sjövärdig. Vi blev glada när båtförsäkringen Pantaenius erbjöd oss en helförsäkring utan att blinka, vi tackade nej av kostnadsskäl. Båten är masthead-riggat. Vår rigg var redan gammal, när vi gav oss i väg. Under resan bytte vi förstaget och två undre, främre vant. När vi bytte de valde vi att öka wire-tjockleken med 1mm. Tågvirke slits hård av sol, salt och mycket användande. Det lönar sig att satsa på kvalitet. Vi som bara hade seglat i Östersjön blev överraskat av hur mycket aggressivare den salta miljön var. Även rostfritt blev med tiden brun, vilket gick att fixa med Autosol så klart. Vi har inte hittat något bättre än Autosol under resan. Trädetaljerna på däck såg snart eländig ut. Åter sol och salt som sliter enormt, vår ytbehandling av trälisterna pallade inte för klimatet söderöver. Fönster, luckor och genomföringar hade vi tätat med Sikaflex 291, det dög inte där solen kom åt. Bättre med något som har god UV-beständighet. Man behöver något slags solskydd till sittbrunn, gärna så man även kan samla regnvatten i det.

Vårt huvudankare är ett 12 kg plogankare, som är en galvat kopia av ett CQR-ankare. Vi använder en 40 meter lång 6mm kätting, vilken vi kunde skarva på med tågvirke, om det behövdes. Som extra ankare använde vi ett galvat bruce-ankare med 10meter 6mm kätting och 30m lina. Vår gamla blyplätt fick också följer med, den fungerar fint som akter-ankare i lösa, leriga bottnar. Vi använde en elektriskt autopilot ST2000 från Raymarin under hela resan. Men det var många reparationer och krångel på vägen. Största problemet var att fukt och salt tog sig in till elektroniken. Vi skulle inte göra om resan utan en vindpilot. Vår elförsörjning täcktes i huvudsak av en solpanel på 55W - fast monterat, en solpanel 85W - som vi kunde flytta omkring och vindgeneratorn Air-X. Solpanelerna var vi ganska så nöjda med. Vindgeneratorn gav bra med ström om det blåste reellt, men den har tre blad och låter mycket illa. Många gånger var vi tvungna att stänga av den, för att inte störa andra båtar på ankringen. Seglar man mycket i undanvindar, ger vindgeneratorn nästan ingenting. Vi skulle hellre har haft en fast installation av fler solpaneler. Som extra säkerhet hade vi en bensindriven generator med ombord. Korrosionen i elsystemen var ett stort problem. Rolf fick dra extra ledningar och byter kontakter många gånger. För det mesta använde han sig av kabelsko som man klämmer ihop. Lödningar höll, trots vulktejp, inte alls uppe på däck. De gick av efter kort tid i kanten av lödningen. När vi nu ska byter ut elledningar, tänker vi skaffa förtennade kablar, och använda kabelsko som skyddas med krympplast. Vår elmotor "OZ-ecodrive" från OZ Marine i Göteborg fungerade mycket bra. Vi missade bara att dra efter kontakterna och det gjorde att regulator-plattan blev för varmt. Rolf kunde åtgärda detta själv och i fortsättning kontrollerade vi alla kontakter regelbundet. En del av lamporna bytte vi ut mot LED-lampor. LED-lampor drar mycket lite ström och tål tuffa tag. I masttoppen har vi en trefärgat, godkänt LED från Dr. LED. Fördelen med den är att man får klara gränser mellan färgsektorerna och att man kan använda den i befintliga armaturer. Båten är utrustat med 4st. Leoch fiberbatterier på sammanlagt 440 Ah. Batterierna har vi använt sedan 2005 och de håller fortfarande fin prestanda. Watermaker PUR 35 köpte vi begagnat och kompletterade med nya filter. Vi använde den inte under resan, men den gav oss en trygg känsla på långa överseglingar. Vatten bunkrade vi i både fasta tankar (120 L) och 5-liters flaskor och dunkar (ca 80 L). Om det hade blivit fel på de fasta tankarna, fanns alltid en reserv. Dricksvatten i bra kvalitet fick vi nästan överallt. Innan vi åkte bytte vi ut spisen från gasol till spritkök. Vi bunkrade alkohol när det fanns tillgänglig till bra pris, vilket fungerade bäst i Brasilien. Där köpte vi alkohol på bensinstationen, samma sort som bilarna kör med. Den osade inte och var billig. Vårt kylskåp, utrustat med en Supercool- element, klarade inte att kyla ner i den tropiska värmen och förbrukade alldeles för mycket ström. Under långa perioder stängde vi av kylskåpet och det hade vi inga problem med. Något jag använde dagligen och absolut inte vill vara utan var och är miniugnen från Omnia. Ugnen ställer man uppe på spisen och man kan tillaga nästan allt som går att tillaga i en vanlig ugn.

För navigationen hade vi både papperssjökort och sjökort i datorn. Till datorn kopplade vi en GPS-puck via USB. Dessutom fanns en bärbar GPS ombord. Dessutom hade vi skaffat en del pilotböcker, där det fanns lite mer ingående information om resmålen. Väderrapporter fick vi via SSB-mottagaren, VHF, vanlig radio eller internet, helt beroende var vi befann oss.

Båten var utrustat med en livflotte för fyra personer i väska och en EPIRB (nödsändare).

Böcker: Vi hade en hel del böcker ombord när vi lämnade Sverige. När böckerna var utlästa, böt vi med andra seglare.

För att kunna lyssna på svenska nyheter använde vi vår kortvågsradio, frekvenser och tider hittar man på www.sr.se . Dessutom lyssnade vi om möjligt, när det skandinaviska nätverket var på sändning (14325 Mhz, kl 12:30 och 21:30 svenskt tid). Där tar seglarna med kortvågsradio kontakt med varann. De rapporterar sina positioner, hur läget är ombord, får väderprognoser, ja allt man kan uträtta via radio.

Kort fakta

seglat sträcka: 16844 sjömil

kortaste dygnsetapp (seglat sträcka på 24 timmar): 13 sjömil

längsta dygnsetapp (seglat sträcka på 24 timmar): 153 sjömil (ett försegel)

resans längd: ca 789 dygn

seglat tid under denna period: ca 172 dygn

genomsnittshastighet över hela resan: 4,1 knop

längsta etappen: atlantöverseglingen Cap Verde - Brasilien, 36 dygn (sammanlagt 10 dygn stilltje)

svagaste vind: 0 m/s ;-)

hårdaste vind: ca 20 m/s

största fångade fisk: Wahoo 1,35 m lång

antal besökta länder: 20 (Madeira och Azorerna under Portugal; Kanarieöarna under Spanien; Franska Guiana, Martinique, St. Barts under Frankrike)